personligt men kankse viktigt?
Hur menar du med att du ständigt känner dig ledsen eller nedstämd. Jag själv känner mig konstant depprimerad, men när jag ser mig omkring så finner jag ingen anledning till att vara ledsen... Förstår du vad jag menar? Kanske inte... Jag vet inte. Men om du gör det, hur upplever du det hela? Och hur motverkar du det? Och tror du att du i grund och botten vet vad ens besvär kan bero på, men är alldeles för rädd för att inse det?
Tacksam för svar.
Kram A
Tacksam för svar.
Kram A
Förstår hur du menar, jag kan känna igen mig ganska mycket i det. Att jag liksom är väldigt deppig och har olust till allt men när jag kollar mig omkring inte finner någon anledning? Jag upplever det otroligt frusterande eftersom jag inser att jag egentligen för det mesta en väldigt bra yttrevärld. Jag försöker acceptera situationen och säga till mig att det är okej. Och så fyller jag, jag försöker så gott jag kan fylla meningslösheten med saker. Även fast vissa av dom sakerna känns meningslösa så är dom mer meningsfulla och värdefulla än inget!! och prata och gråta motverkar också. Men haha ta det inte nu som jag tar tar i mitt liv jätte lätt och gör dessa saker ordentligt, det är skit svårt och för det mesta hamnar jag i sängen och tänker att livet är fett tråkigt. Ja det kan man nog, men jag har lyckats ta det steget och våga acceptera och ta hjälp. shit vad flummigt och personligt detta blev..
