Up to north

Sitter på ett hotell rum i Sollefteå. Jag mor och far är påväg upp mot stugan i Vilhemina men eftersom att det tar så lång tid att åka upp till Lappland så stannar vi en natt på hotel. Det var så skönt att lägga sig i en hotell säg och kolla Kardashians efter ha suttit i en bil i flera timmar. Snart ska vi gå ut och äta middag i den totalt döda stan? Får verkligen obehagskänslor av små orter på landet, känns som att tiden står stilla och att många är olyckliga? Fast vad vet jag, jag är ju inte lyckligare av att bo i Stockholm.
 
Men längtar verkligen tills vi kommer till stugan imorgon så vi får leva några dagar med varandra utan internet, mobiler och stress ifrån skola/jobb. Jag vill sitta i mysiga kläder med en varmoboy, kolla ut i skogen och tänka. Lite nervös ändå att komma dit eftersom att jag verkligen var jätte sjuk och dålig förra gången vi var där i sommras...liksom som att känslorna jag kände då sitter lite i väggarna... Men jag tror det ändå kommer bli bra, mår ju bättre nu!
Bilder ifrån sommaren 2013.
Allmänt | |
Upp